På 70- och 80-talet fanns häckande pungmesar i mitt närområde. Runt Krankesjöns dammar, med dess täta vegetation, kunde man hitta deras päronformade hängande bon. En liten och charmig fågel. Efter 90-talet har de tyvärr minskat kraftigt. Här hittar du fler bilder
Du är aldrig ensam. Varhelst du vandrar i naturen finns det ögon och öron som spanar och lyssnar in dig. Har du tid så stanna upp och spana du med. Plötsligt ser du kanske något som är lite märkligt i trädtoppen. Du har mött en medspanare.
Mitt första inträde till digital fågelfotografering med Nikon D300 och Nikon 70-200 mm med extender.
Med den erfarne ornitologen och fågelfotografen Rolf Simonsson var vi på jakt efter en stäppörn som synts vid Skabersjöområdet utanför Malmö. Plötsligt var den bara där. Ståendes alldeles stilla på en halmbal och bara tittade på oss. Snabbt upp med kameran och tack vare zoomen lyckades jag få några bra bilder. Här snackar vi om närkontakt, ett par meter bara. I bakgrunden hördes Rolfs tålmodiga stämma. – Håll kameran stilla, kolla att du har en snabb tid, stor bländare och sänk exponeringskompensationen!
Oj, oj, Jag förstod ju att det var en ovanlig fågel och en chans till bra bilder. Tack Rolf, för ditt oändliga tålamod. Så här blev det
På naturpromenaderna, vid Krankesjön, ser jag nästan alltid en eller flera individer av denna praktfulla fågel. En fågel som invandrat till Sverige och verkar sprida sig bra. Den syns ofta vid andra skånska sjöar och kuster numera. Här finns fler bilder
Jordugglan är en fascinerande fågel med sina gula intensiva ögon i det ljusa ansiktet och långa smala vingar. Det har inte alltid varit enkelt att se dessa ugglor trots att ”man vet” att de är på lokalen. Men ibland har frusna fågelskådare, som jag själv, tur och kan få lite bilder.
Under några år, för ungefär 10 år sedan, umgicks vi nästan dagligen med ett par havsörnar i Skillinge. Vi såg dem dem oftast från Morfars hamn till Örnahusen. De hade, och har, fortfarande vissa favoritstenar att vila på och kanske hålla koll på läget.
Under vår, försommar och även en bra bit in i juli har denna fågel förnöjt mig med sin vackra sång från mitt hustak. Att den dessutom är väldigt vacker, ökar glädjen att få njuta av den dagligen.
En fantastisk upplevelse med uppåt 30 lärkfalkar vid sjön under några dagar. Här stod jag vid Almentornet och såg lärkfalkar vart jag än tittade
Vissa fåglar kan man se flera gånger om året utan att ha en möjlighet att fotografera dem. Kungsfiskaren är snabb, flyger lågt och, trots sin färggranna dräkt, väl smälter in i den låga vegetationen. Nåväl, den här fågeln ser ut att vara stationär och har en del fasta platser att fiska på. Ja, där satt den, rakt framför oss. Verkade inte bry sig nämnvärt över människor med kikare och kameror.
Förra året var fågelskådarkompisen och jag på besök i denna, numera välkända lokal. Då hade jag lite otur med mina bilder så nu skulle det bli revanch. Turen var på vår sida den här gången. Sussa och Anders blev också nöjda
