Bänken

Det är något speciellt med bänkar oberoende om de är i Landskronas slottspark, Sofiero i Helsingborg, Monteliusvägen i Stockholm eller Västra hamnen i Malmö. Jag älskar bänkar, kanske har det med åldern att göra. Här är bilder på en av mina favoritbänkar fordom stoltserande någonstans längs Skillinges fina strandängar norr om OlgaJannes.

Det var bänk av enkel konstruktion, så enkel en bänk låter sig göras. Men här har den stått i ur och skur, emellanåt is och snö, i många år. Många har suttit på den. Jag hade den som en liten utomhusateljé för fotografering.

För nästan två år sedan fick bänken nog. Den vacklade till på sina murkna ben och lade sig som drivved på den lilla kulle där den stod. Den är saknad och ingick i fullkomligheten vid ”Härligheten” som platsen kallas lokalt.

om claus

Naturen står mig nära. En kamera finns nästan alltid med mig

relaterat